Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en juridisk handling som visar den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar. När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket fungerar den som dödsboets legitimation – nödvändig för att kunna avsluta konton, sälja bostad och dela arv.
I vissa fall, när tillgångarna är mycket begränsade, kan bouppteckningen ersättas med en dödsboanmälan som görs via socialtjänsten i Värnamo kommun.
Önskar ni hjälp med er bouppteckning finns vi i Värnamo och kan hjälpa er.
Behöver ni extra stöd? Efterlevandeguiden gör det enklare för dig som förlorat någon nära.
Hur går en bouppteckning till?
1. Planera förrättningen
En bouppgivare utses (ofta den efterlevande eller ett barn), och alla dödsbodelägare ska kallas till ett möte – bouppteckningsförrättningen. Två oberoende förrättningsmän måste också delta.
2. Samla in underlag
Bankintyg, försäkringar, skulder, fastighetsuppgifter, testamente och andra relevanta handlingar behövs för att bouppteckningen ska bli komplett.
3. Förrättningsmötet
På mötet går man igenom boets ekonomi och uppgifter om arvingar. Allt dokumenteras i Skatteverkets blankett.
4. Underskrift och inlämning
Bouppteckningen undertecknas av bouppgivare och förrättningsmän och skickas sedan in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet.
5. Registrering
När Skatteverket registrerat bouppteckningen fungerar den som dödsboets legitimation. Därefter kan arvskiftet genomföras.
Vilka handlingar behövs vid bouppteckning?
Dödsfallsintyg med släktutredning
Detta intyg beställs från Skatteverket och är ofta det första dokumentet du behöver. Det bekräftar dödsfallet och visar även vilka släktingar den avlidne hade registrerade – make, barn och andra arvingar. Intyget används både för bouppteckningen och för att kunna sköta praktiska ärenden hos banker och myndigheter.
Bank- och försäkringsuppgifter
Alla konton, lån, fonder och försäkringar som den avlidne hade måste redovisas per dödsdagen. Banker kan ta fram särskilda kapital- och räntebesked. Även försäkringar, som livförsäkring eller pensionsförsäkring, ska redovisas – antingen som tillgång i dödsboet eller som information om de gått direkt till en förmånstagare.
Uppgifter om fastigheter och bostadsrätter
Ägde den avlidne en fastighet eller bostadsrätt ska detta anges i bouppteckningen. Här behövs fastighetsbeteckning eller bostadsrättens lägenhetsnummer och föreningens namn. Ofta används taxeringsvärdet eller ett värderingsintyg som underlag för värdet. Fastigheter och bostadsrätter är centrala tillgångar som påverkar arvsfördelningen.
Skulder och obetalda räkningar
Bouppteckningen ska innehålla en sammanställning av alla skulder den avlidne hade på dödsdagen. Det kan vara bolån, privatlån, kreditkortsskulder eller vårdavgifter. Även räkningar som förfallit men inte hunnit betalas räknas som skulder. Dessa ska tas med för att ge en rättvis bild av dödsboets ekonomi.
Begravningskostnader
Kostnader för begravning, gravsten och andra utgifter i samband med dödsfallet ska tas upp i bouppteckningen som skulder. Dessa får betalas direkt ur dödsboets medel och har företräde framför andra skulder. Spara därför fakturor och kvitton på allt som rör begravningen.
Testamente, äktenskapsförord eller samboavtal
Om det finns ett testamente ska en bestyrkt kopia bifogas bouppteckningen. Samma sak gäller ett registrerat äktenskapsförord. Dessa dokument kan påverka hur arvet fördelas och måste därför ingå i underlaget. Om den avlidne levde i ett samboförhållande kan även ett samboavtal vara relevant att redovisa.
Kallelsebevis och eventuella fullmakter
Alla dödsbodelägare måste kallas till bouppteckningsförrättningen. Bevis på att kallelser skickats – till exempel kvitto på rekommenderat brev eller en underskrift – ska bifogas. Om en arvinge inte kan närvara men ger någon annan i uppdrag att företräda sig, måste även den fullmakten bifogas. Detta säkerställer att alla arvingars rättigheter respekteras.
Obs. Kallelse med rekommenderat brev behövs inte om personerna deltar i förrättningen.
Arvskifte och bodelning
Arvskifte och bodelning är ytterligare en skriftlig handling som kan behövas för att fördela dödsboets medel och bostäder mellan dödsbodelägarna. Många banker har även en arvskiftesblankett man ska fylla i och skicka in till dem efter att bouppteckningen är registrerad.
Vanliga frågor om bouppteckningen
Måste man alltid göra bouppteckning?
Nej, om tillgångarna är mycket små kan en dödsboanmälan göras via kommunen.
Vem betalar?
Kostnaden tas alltid ur dödsboets medel, inte av enskilda arvingar.
Kan man börja dela upp saker innan bouppteckningen är klar?
Nej, dödsboet äger tillgångarna fram tills bouppteckning och arvskifte är registrerade.
Vad händer efter bouppteckningen?
När bouppteckningen är registrerad kan arvet skiftas och dödsboet avvecklas.